Hur påverkar AI kreativiteten i produktutveckling?

Under våren har Tua Martinsson och Markus Svedberg utforskat just det i sitt examensarbete hos oss på Avalon. Med utgångspunkt i teorier om kreativitet och genom tester  och intervjuer med yrkesverksamma inom produktutveckling har de undersökt hur AI påverkar både arbetssätt, motivation och känslan av ägarskap i det kreativa arbetet. Här delar de med sig av resultatet från arbetet och deras bästa tips för att få ut det mesta av tekniken.

Vad fick er att vilja undersöka AI:s påverkan på kreativitet i produktutveckling?

Vi märkte hur AI på väldigt kort tid blivit en självklar del i många branscher och yrkesroller. Det väckte vår nyfikenhet kring hur AI egentligen påverkar produktutveckling – inte bara vad det gör, utan hur det faktiskt upplevs av de som jobbar kreativt. De flesta samtal om AI i industrin handlar om effektivitet, tidsbesparing eller automatisering. Betydligt färre berör vad som händer med det kreativa tänkandet när extern intelligens blir en del av skapandeprocessen. Vi såg ett glapp i förståelsen för hur AI påverkar individens kreativa upplevelse och ville därför fördjupa oss i den frågan.

Hur har teorier om kreativitet påverkat hur ni tolkat AI:s roll i produktutveckling?

Vi började med att försöka förstå vad kreativitet faktiskt innebär och insåg snabbt att det är ett komplext begrepp. För att ha en tydlig utgångspunkt använde vi Teresa Amabiles teoretiska modell för kreativitet. Den beskriver kreativitet som ett samspel mellan inre motivation, kunskap inom området, kreativa tankeprocesser och en trygg omgivning som uppmuntrar till utforskande.

Genom den linsen kunde vi se hur AI påverkar olika delar av denna helhet. Till exempel visade vår studie att AI ofta ökade motivationen när det hjälpte till att skapa struktur eller när det gav stöd vid mentala stopp. En deltagare beskrev hur AI gjorde det enklare att få överblick över ett komplext ämne, vilket minskade osäkerheten och gjorde att hen vågade ta ut svängarna mer kreativt.

Samtidigt såg vi att AI kan ha en negativ effekt om det används för mycket eller vid fel tillfälle. I vissa fall tog tekniken över så pass mycket av tankeprocessen att deltagaren kände sig distanserad från resultatet. En deltagare som använde AI för att generera hela textförslag direkt sa i efterhand att arbetet inte längre kändes som hens eget. Det fanns inget att vara stolt över, och engagemanget försvann. Det blev tydligt att AI:s påverkan på kreativiteten hänger tätt ihop med hur det används – och i vilken grad individen känner sig delaktig i det som skapas.

Vilken roll spelar individens arbetsstil när det gäller att integrera AI i idéarbete, enligt er studie?

Våra intervjuer och tester visade att arbetsstilen spelar en avgörande roll för hur väl AI fungerar i det kreativa arbetet. Resultaten blev som bäst när AI användes på ett sätt som stämde överens med individens egna arbetssätt – där tekniken kompletterade snarare än ersatte personens styrkor. En deltagare som gillade att börja idéarbetet fritt och associativt använde AI först senare i processen, för att strukturera tankarna. En annan, som beskrev sig som mer analytisk, använde AI tidigt för att samla input och skapa ett underlag att jobba vidare med. Gemensamt för de lyckade användningarna var att AI inte tog över den del av processen där individen kände sig som mest kompetent, utan istället fyllde ut där det fanns osäkerhet eller behov av stöd – till exempel bristande kunskap eller låg motivation. Effektiv AI-användning handlade alltså inte om att följa en viss metod, utan om att anpassa tekniken till det egna sättet att tänka, skapa och fatta beslut.

Vad skulle ni ge för råd till individer som vill implementera AI i sin kreativa process utan att hämma sin kreativitet?

Vårt främsta råd är att se AI som ett verktyg bland flera – inte som en genväg eller ett facit. De som fick ut mest av tekniken använde den som ett stöd till sitt eget tänkande, exempelvis för att strukturera idéer eller snabbt få alternativa formuleringar.

Men när AI användes direkt från start, innan personen själv tänkt igenom uppgiften, blev resultatet ofta mindre personligt och svårare att känna ägarskap över. Vi rekommenderar att börja med att tänka själv: formulera egna tankar och fundera över vilket stöd som skulle vara värdefullt – först därefter bör AI kopplas in. Det handlar om att ta kontroll över hur tekniken används och skydda de delar av processen där det mänskliga bidraget har störst betydelse. Sedan är det bara att börja testa. Det finns många AI-verktyg idag som kan vara användbara i olika delar av den kreativa processen, men det krävs övning för att hitta vad som passar en själv bäst. Med tiden växer förståelsen för hur man föredrar att arbeta med tekniken – och vilken roll den ska spela.

Hur ser ni på AI i produktutvecklingen i framtiden?

Vi tror att AI kommer bli en naturlig del av framtidens produktutveckling och att verktygen utvecklas för att bättre stödja just de kreativa momenten. Men AI:s värde kommer i hög grad bero på hur väl det integreras i både tekniska och mänskliga processer. Vår studie visar att AI kan fungera som ett tillgängligt bollplank, ett sätt att snabbt samla information, eller till och med generera idéer. Men tekniken måste hanteras med fingertoppskänsla.

För att AI ska stärka – snarare än ersätta – kreativitet, behöver organisationer skapa miljöer där det är tillåtet att tänka själv, experimentera och misslyckas. Det är därför avgörande att värna om tid och utrymme för kreativa processer. Vi hoppas att framtidens AI i produktutveckling formas i dialog med användarna, inte bara för att göra arbetet snabbare – utan för att göra det mer meningsfullt.